Efter att ha träffat dig idag, så vet jag.. och kan äntligen säga att det inte är dig jag saknar, inte personligen, för du är inte den jag en gång var tillsammans med.. Den trötta, slitna, deppiga, utbrända killen jag såg idag, det är inte du.. Och det passar inte dig.
Jag saknar det vi hade, tryggheten, närheten, kärleken, värmen och våra fina stunder..
Svårt att förklara, men den personen jag sett i dig idag, är ingenting jag kommer att sakna..
Jag hoppas bara att du en dag ska finna det du söker, och att du blir lycklig med dina val du gjort.. Så jävla synd att se dig så förstörd, jag kan inte välja din väg i livet eller hur och vart du ska gå, det enda jag vill säga dig är att; sluta jaga den stora lyckan, för du missar allt som är så underbart på vägen dit.. Och i den takten det går utför nu, kan det inte annat än sluta illa..
Nu ska jag ge mig ut på nya vägar och jaga mina drömmar, minnena kommer alltid finnas med mig.. Och du vet att jag alltid kommer finnas bara ett samtal bort, för som du sa själv, vi skiljs inte som ovänner..
söndag, mars 14, 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar