Verkligheten börjar komma ifatt mig.. har varit och hämtat mina kläder, de flesta i alla fall..
Jag har bibehållit någon form av distans hela vägen, men man ska inte fly ifrån sig själv.. Jag kan säga med handen på hjärtat, att det som gör mest ont är att se att du verkligen släppt taget helt.. Inga känslor där, what so ever..
Du säger att du är besviken, och jag undrar.. På vad? Att jag inte kunde förmå mig att böna och be? Att jag inte grät? Att jag sa ifrån?
How come the world wont stop spinning, now that youre gone?
Jag undrar så.. Det gör så sjukt ont ibland att jag måste blunda och lyssna till mina egna andetag för att försäkra mig om att jag fortfarande lever.. Det har gått en vecka, jag har pendlat mellan en längtan efter döden och att vara helt likgiltig i det tysta..
Jag har gått och längtat efter att mitt mod ska segra över fegheten att hoppa från en bro, skära av mig handlederna och ta så mycket tabletter att jag somnar in.. Jag har inte orkat ta tag i någonting, det enda jag velat är att få vara där du är.. Trots att jag förnekat det, för alla.. För mig själv. Jag vet att jag överlever nu, jag vet att jag måste skaffa nya drömmar, nytt hopp och en ny framtid. Jag har tusen saker jag skulle vilja säga dig, men orden räcker inte till.. Jag kan inte ens titta dig i ögonen, och ändå har jag inte gjort något fel.
Måste man gråta för att det ska synas att man lider?
THERE'S GONNA COME A DAY, WHEN YOU WALK OUT OF MY DREAMS..
Det är det jag lever för..
Jag vill inte tänka på dig jämt, jag vill inte bry mig om vad du gör, vem du är med eller vad du ska göra härnäst.. Jag vill inte oroa mig, jag vill få sova ordentligt på natten, jag vill kunna slappna av, jag vill inte mer! Jag önskar att jag aldrig träffat dig, att vi aldrig mötts. Att jag sluppit ligga här och inte veta vart jag ska ta vägen, det gör ont.. Det gör så jävla ont, jag skulle vilja skrika, gapa och slåss.. Jag vill skrika ut så att hela världen hör.. Men jag kan för allt i världen inte förmå mig att gråta.. Inte en enda tår.
Det är för sent nu, försent för allt..
Det finns ingen annan väg ut, än den som leder bort ifrån dig..
fredag, februari 12, 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar