Före & Efter

Före;

Everything just keep on passing by, people, memories, old pictures..
The good old days.. I wouldnt change a thing.

Jag saknar tiden då jag var en prioritet, då jag var ett självklart val i din vardag.. Då jag inte kände mig som ett måste, eller något slags bihang som du har därhemma som bara sitter.. Dagarna då allt kändes bra, dagarna som inte gick ut på att bara stanna hemma och se mitt eget liv rulla förbi, outside looking in.. Jag önskar vi kunde prata med varandra, nå fram hela vägen.. Inte halvvägs, för att sen glömmas bort. Jag önskar att pressen på mig att stanna hemma bara försvann, att jag kunde få mer frihet. Bara ta en fika en vardag, eller bara göra något spontant nån gång, utan att behöva planera.. Kunna söka vilka jobb somhelst.. Närsomhelst, varsomhelst. Att hans mamma kunde ha mer förståelse, vara mer närvarande.. Så jag någon gång kunde få lite andrum.. Att vi skulle få lite tid att bara prioritera varandra..

Vet du vad det värsta är? Att jag gör det för dig, bara för dig.. För jag vet att du aldrig skulle orka med allt själv. Jag har offrat allt för dig, min kärlek, mitt hjärta och hela min själ, mitt blod, mitt svett och mina tårar, alla mina känslor, den sista unsen självrespekt..

Jag har blivit den jag alltid sett ner på, hon utan egen vilja, utan respekt och utan mod.

Jag har aldrig känt för någon som jag känner för dig, jag har velat att du ska må bra genom allt.. Jag har struntat i mig själv så många gånger, för att gå din vilja till mötes..
Ibland skadar det inte att få höra att du älskar mig och kysser mig tills mina ben känns som gelé, tar mig med storm så jag får somna i dina armar.. Det är faktist inte jag som har barn, det är du... Jag vill kunna finnas där som ett stöd, inte dra hela lasset själv. Jag är inte orättvis på något sätt, du sköter allt ekonomiskt.. Och det är en börda tung nog, men jag har aldrig begärt dina pengar.. Bara din kärlek. Det var du som ville att jag skulle flytta hit, trots att du visste hur mina förutsättningar såg ut.

Jag har fått bära när dina vingar brustit, för varje gång du sagt att du mår dåligt så har jag klandrat mig själv. Jag har tappat bort mig själv, min målmedvetenhet, min attityd, mitt levnadsglada sätt.. Jag har tappat bort viljan, lusten och orken. Ibland längtar jag bara bort.

_____________________________

Efter;

Jag hade kunnat böna och be på mina bara knän, om du begärt det.
Jag skulle göra allt och lite till.. för din skull.
Jag saknar dig med varje andetag och jag älskar mer än nog.